Arkivert i: Folkets mujahedin
I juletid vill många ge en klapp även till människor utanför den egna familjen. Och i år verkar svenskarna vara extra givmilda. Röda korset hoppas få in 25 miljoner kronor under julen, 1,5 miljoner mer än i fjol. Och Cancerfonden ser redan att pengarna strömmar in mer än vanligt. – Vi ser att det ökar från förra året, säger Marie Hammargren, kommunikationschef på Cancerfonden. Insamlingen till välgörenhetsorganisationer har ökat från 2,4 miljarder kronor 1997 till 4,5 miljarder 2006, enligt Stiftelsen för insamlingskontroll, SFI.Men det finns också många som utnyttjar svenskarnas givmildhet. Frivilligorganisationernas Insamlingsråd – FRII – som organiserar ett 70-tal av de landets hjälporganisationer, får flera samtal och e-post varje dag från personer som blivit kontaktade av organisationer som inte verkar seriösa. Framför allt Hjälpfonden, Cancer- och allergifonden och Svenska smärtafonden utmärker sig bland de oseriösa insamlarna.En garant för att en organisation håller en viss nivå är att den har ett kontonummer som börjar på 90. De administeras av SFI som kräver att organisationen ska ha en bra redovisning och att minst 75 procent av de insamlade pengarna går till ändamålet.SFI har i år dragit in 90-konton från elva organisationer som inte skött sig. Men flera fortsätter trots det att samla in pengar. FRII varnar för att skänka pengar till 21 organisationer som bedriver rikstäckande insamlingar trots att FRII anser att de är oseriösa.
Ett exempel är Hjälpfonden, som finns på FRII:s varningslista, men fortfarande har en hemsida där de ber om bidrag och även erbjuder jobb till dem som vill arbeta med insamling. De uppger att minst 75 procent av medlen ska gå till ändamålet, men SFI:s granskning visade att så inte var fallet och för ett år sedan drogs fondens 90-konton in.
De fuskande organisationerna ses inte med blida ögon av dem som sköter sig bättre.
- Darrar förtroendet håller man inne sin gåva. Hela vår verksamhet bygger ju på att vi har ett förtroende hos givarna, säger Erik Zachrison, generalsekreterare på FRII.
Men de som skänker pengar har blivit mer kritiska. Det märker både SFI, FRII och de enskilda organisationerna.
- Det märker vi på att antalet telefonsamtal ökar och också på att besökarna på vår hemsida ökar, säger Eva Birath, kanslichef på SFI. På deras hemsida kan man själv se hur mycket av organisationernas pengar som går till ändamålet respektive administration.
Även välgörenhetsorganisationerna känner av ett ökat tryck att kunna redovisa hur de använder gåvorna.
- Ja, absolut. Man vill veta vart pengarna går, vad ändamålet är och hur pengarna når dit, säger Marie Hammargren på Cancerfonden.
Från och med nästa år ska FRII:s medlemmar underställa sig en ny kvalitetskod. Koden syftar bland annat till ökad öppenhet så att de som skänker pengarna lättare kan kontrollera hur pengarna används.
- Det räcker inte längre med 90-konton, utan vi höjer ribban, säger Erik Zachrison.
Legg igjen en kommentar hittil
Legg igjen en kommentar
